Förlåt för lång rörig text Hej, min pojkvän har ett problem angående sin franska bulldogg (Okastrerad hane på 1 år och 2-3mån). Jag ska försöka få med så många detaljer som möjligt för att ni ska förstå. Detta är en lång historia men han blev lurad av Östermalmsligan som är med i dokumentären ”Älskade smuggelhund” och köpte en valp därifrån. Han visste inte att det var en smuggelhund förens ca ett halvår sedan. Hunden har alltid varit ett problem. Han lyssnar inte. Han är allmänt stressad hela tiden. Svårt att koppla av. Han har skumma beteenden, måste alltid ha uppmärksamhet. Kan börja bita en i ben/armar och fötter om man bara går förbi. Han blir jättelätt upphetsad och lekfull (på sitt sätt dvs att han börjar skälla och bita en i händerna). Det enda sättet att få honom att sluta som fungerar ibland är att ta fram en leksak eller tuggben att ge honom så att han slutar för stunden men har aldrig funkat i längden. Det man annars får göra om han inte ger sig är att lägga honom ner på sidan och klappa/klia honom tills han blir lite lugn, men det är svårt för han försöker hugga tag i en ändå och tar oftast en kvart för honom att lugna sig. Men när man slutar klappa och ställer sig upp försöker han bita tag igen och börjar om. Går man där ifrån börjar han skälla (oavsett om man ställer sig bakom kompostgallret eller byter rum och stänger dörren. Han har massa skumma småbeteenden som tillsammans gör det till en konstig hund. Jag vet inte om min pojkvän uppfostrat honom fel (jag kom in i deras liv för 3-4 månader sen). Min kille skyller på att detta är valp beteenden och jag kan förstå honom på det sättet men samtidigt så beter sig hunden inte okej och alla tycker att han bara är jobbig. Han får inte vara i hela lägenheten för han kissar på mattor, river sönder kuddar osv, biter på bordsben, kanter osv. Men han är snäll mot andra hundar, nyfiken, är sällan den som ”säger ifrån” först när man hälsar, så skulle inte säga att han är ett problem med andra hundar. Däremot har jag aldrig vart med om eller hört berättelser om att han släppts ihop med en annan hund lösa utan koppel, så vet inte hur situationen ser ut då. När man går promenad med han, är han alltid lös i magen, man har bytt foder men han är alltid mer eller mindre lös. Sedan om man gått i 20 min på promenaden kan han börja dra sig och krypa i gräset (framtassar fram och baktassar sträckta bakåt och liksom drar magen i gräset och tar sig frammåt). Dessutom hetsdricker han, man kan bara ge honom lite vatten åt gången (oavsett om han är törstig från en promenad eller legat i sin korg utan lek/aktivitet). Han dricker JÄTTEfort tills han spyr så man måste ge honom små små mängder och vänta mellan omgångarna. Man har testat att ha fulla vattenskålar men han dricker tills han spyr ändå (så ni inte tror att han kanske dricker för att han är jättetörstig). Det är inte samma sak med maten men ibland om han äter för fort eller för mycket i taget så spyr han också. Det finns mycket att berätta om denna hund problemet är att man hela tiden måste underhålla honom. Han kan lämnas ensam men inte i samma hus för då skäller han oftast för att han vet att man är hemma. På promenader drar han hela tiden och är jättesvår. Enligt min pojkvän har man försökt tränat honom både försökt klickat in honom och utan klicker men inget fungerar. Hunden har dessutom inte samman ”ögonkontakt” och band till människor som andra hundar har. Han har aldrig kunnat ligga i soffan och kelat med en. Det har hänt 1 gång på ett år. Man måste aktivera honom 24/7. Han är jättejobbig att sova med då han går runt i sängen och börjar bita på en. Har man honom i korg utanför skäller han i en halvtimme tills han lägger sig. Det är så väldigt ofta och jag tror att hunden mår väldigt dåligt av dehär. Men min pojkvän vill inte ge upp hoppet då det är en fin hund och man redan lagt så mycket tid och pengar på honom. Men hunden söker inte denhär mänskliga kontakten på det sättet som en annan hund skulle göra. Den söker inte kärlek, klapp/kli, ögonkontakt osv. Personligen tror jag att för hundens bästa det är att ta bort honom. Han verkar stressad hela tiden. Det kan va brist på aktivitet som orakar detta och att det bara är ”överskottsenergi” men det är trots allt en fransk bulldogg och man kan inte springa med honom för mycket eller ta för långa promenader för att han får ju svårt att andas och kroppen är ju slut. Det är ju ändå en liten (Enligt mig sönderavlad) ras. Men samtidigt har han så mycket energi för sin lilla kropp så vi vet inte hur han ska få utlopp för sin energi trotts att hans kropp och andning (fralla) inte är kapabel till att gå 3-4 timmar i sträck eller ut och springa en runda. Vi tog en lång promenad med honom en gång och det var då hunden umgicks med mig en heldag första gången. Vi gick långprommis i skogen och jag aktiverade honom väldigt mycket. Han åkte bil och träffade mycket folk och han var aktiv (på högvarv) nästan hela dagen och på kvällen var han lite tröttare och segare än vanligt. Jag tror det var för att han var med om så mycket samt att han fick mycket extra aktivitet. Men saken är att man ska väll i vanliga fall inte behöva ta 3 timmars promenad och aktivera en fralla en heldag varenda dag för att den ska va lugn. Jag förstår att det är en hund och hundar behöver mycket aktivitet och motion för att må bra men inte ens större raser behöver mer jobb/akitivitet än vad just denna hund behöver. Dessutom känner jag en annan fralla som är så mycket lugnare som en normal hund, medan min pojkvän skyller på rasen. Det fungerar inte att ha det såhär, man kan inte ta med honom nånstans pgd stress och biter sönder/förstör andras hem. Man kan inte ha han lös för då springer han runt och vägrar komma till en och har så stor chans att springa iväg då han springer in på andras tomter osv. Han fattar inte när man skäller på honom (ja vi har testat det men det har inte hjälpt ett dugg). Jag tror inte man kan omplacera honom då hans problem gör att ingen vill ha hand om honom. Samt att det är en smuggelhund från början och ingen vill väll köpa en smuggelhund. Kastrering kanske skulle hjälpa lite men jag tror inte att det är tillräckligt. Hundpsykolog vet jag inte heller om det skulle funka och vet inte om det är värt pengarna och tiden om det inte fungerar. Min pojkvän är 18 år och har redan lagt 60-70 000 på hunden. Han älskar ju sin hund och därför vill han ju att det ska funka om det går. Jag tror att det är bäst att ta bort honom för jag tror inte han mår bra psykiskt. Vad tycker ni? Vad finns det att göra? Vem kan man vända sig till? Jag tror själv det beror på att han är en sönderavlad smuggelhund som avlats efter utseende och inte psyke men min pojkvän säger att det inte är psyket som är problemet. Rätta mig om jag har fel då jag inte är någon hundexpert. Mvh